Bodelning

Enligt sambolagen har du rätt att begära bodelning när ett samboförhållande upphör – men det är inte ett krav. En bodelning mellan sambor ska genomföras om en av samborna begär det. För att bodelning ska kunna ske måste den begäras senast ett år efter separationen, annars går rätten till bodelning förlorad.

Bodelningen omfattar endast samboegendom, det vill säga gemensam permanentbostad och bohag som införskaffats under samborelationen i syfte att användas för gemensamt bruk. Bostaden kan vara en bostadsrätt, fastighet eller hyresrätt, så länge den köpts eller hyrts med syftet att ni skulle bo där tillsammans.

Huvudregeln är att samboegendomen ska delas lika mellan er. Om ni skrivit ett samboavtal kan reglerna om bodelning ha avtalats bort. Om reglerna avtalats bort helt har ingen av er rätt att begära sambodelning. Om reglerna avtalats bort delvis, exempelvis om endast bostaden undantagits från sambolagen, kan resten av bohaget delas.

I en bodelning mellan sambor ingår inte sparande, bilar eller sådant som köpts för eget bruk. Inte heller enskild egendom ingår i bodelningen. Däremot ska värdet av samboegendomen - gemensamt införskaffad bostad och bohag - som huvudregel delas lika, oavsett vem som har betalat. Om ni skrivit ett samboavtal kan reglerna om bodelning ha avtalats bort. Om reglerna avtalats bort helt har ingen av er rätt att begära sambodelning. Om reglerna avtalats bort delvis, exempelvis om endast bostaden undantagits från sambolagen, kan resten av bohaget delas.

Om en bodelning leder till ett oskäligt resultat kan det vara möjligt att ansöka om jämkning enligt sambolagen, men det kräver särskilda skäl och prövas från fall till fall. Tänk på att du behöver begära bodelning skriftligt, inom ett år från separationen, om du vill säkerställa din rätt.

Bodelningen mellan sambor följer en tydlig process som varierar beroende på om parterna är överens eller inte. Här är en översikt av de vanligaste stegen:

1. Sammanställning av samboegendom och skulder
Först sammanställs samboegendomen; gemensam bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Härtill noteras eventuella skulder som är kopplade till samboegendomen. Denna förteckning ger en tydlig överblick över vad som ska delas.

2. Värdera egendomen
När den bodelningsbara samboegendomen har identifierats ska den värderas. Värderingstidpunkten skiljer sig åt beroende på typ av tillgång. Som utgångpunkt krävs en extern värderare avseende fastighet och bostadsrätt.

3. Lottläggning – vem får vad?
Samborna bestämmer själva hur sambobostaden och sambobohaget ska fördelas. Huvudregeln enligt lag är att samboegendomen, med avdrag för skulderna, delas lika mellan samborna.

Den som har störst behov av till exempel bostaden kan få den på sin lott, men det krävs att det är en rimlig och praktiskt möjlig lösning.

Om en av parterna får mer värde på sin lott än vad hen har rätt till kan en skifteslikvid betalas till den andra parten för att uppnå rättvisa.

5. Bodelningsavtal
Ett skriftligt bodelningsavtal bör alltid upprättas som ett kvitto på hur tillgångarna ska delas. Detta dokument klargör även att bodelningen är avslutad och underlättar framtida ärenden, exempelvis vid övertagande av bostad eller lån.

Bodelningsavtalet har vissa formella krav, det allra bästa är att ta hjälp av en jurist för att avtalet ska bli giltigt och komplett.

• Med ett bodelningsavtal säkerställer ni en rättvis fördelning av samboegendomen och klargör vem som äger vad.
• Ni får ett tydligt avslut på er samborelation samt era ekonomiska mellanhavanden och undviker framtida oenigheter och juridiska problem.
• Banken kräver vanligen ett bodelningsavtal för att ni, var och en för sig, ska ha möjlighet att ta nya bostadslån.
• Om någon av parterna ska överta bostaden behöver detta framgå i ett bodelningsavtal för att fördela om ägandet för bostadsrätten hos bostadsrättsföreningen eller för att få lagfart på hela fastigheten hos Lantmäteriet.
• Saknas bodelningsavtal kommer Lantmäteriet att kräva godkännande vid en framtida försäljning av det hus ni bott i gemensamt.

• Om parterna inte kan enas om bodelningen kan en bodelningsförrättare utses av tingsrätten. Denne är en opartisk jurist som hjälper till att lösa konflikten och fatta beslut om hur samboegendom ska delas. Bodelningsförrättarens arvode betalas av båda parter.
• Om bodelningsförrättarens beslut överklagas är det slutligen tingsrätten som prövar målet.

Tiden för genomförandet av en bodelning beror på situationens komplexitet och hur överens parterna är. Om båda parter är överens kan processen vara klar inom 1-3 månader. Vid oenighet kan bodelningen ta upp mot ett år eller längre, särskilt om bodelningen behöver avgöras av en bodelningsförrättare eller domstol.

När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa ska en bodelning göras. Det innebär att makarnas giftorättsgods delas lika mellan dem, efter avdrag för eventuella skulder och att fördelningen tecknas ned i ett bodelningsavtal.

Det är ofta klokt att genomföra bodelningen så snart som möjligt efter skilsmässan, eftersom värdet på tillgångar kan förändras över tid och det kan uppstå oklarheter kring vem som har rätt till vad. Huvudregeln i Sverige är att bodelningen ska ske när skilsmässan är slutförd och äktenskapet upplösts. Enligt äktenskapsbalken ska dock bodelning ske om någon av er begär det under betänketiden. Det innebär att du kan vara mitt i din skilsmässa under betänketiden och samtidigt utföra bodelningen.

En bouppteckning – en sammanställning av makarnas tillgångar och skulder – kan underlätta bodelningen, men är inte ett krav. Om parterna är överens om vad som ska delas eller om det finns ett äktenskapsförord som reglerar fördelningen, går det ofta bra att direkt upprätta ett bodelningsavtal utan att först göra en bouppteckning.

Tidsramarna för att begära bodelning är generösa – enligt lag kan det göras upp till flera år efter skilsmässan, men det är alltid bäst att agera så snart som möjligt.

Vid en skilsmässa ingår som huvudregel all egendom som inte är enskild i bodelningen. Det kan vara bostad, bohag, bil, fritidshus, aktier, pengar på konton och pensionssparande. Allt värderas, skulder dras av, och därefter fördelas det totala nettovärdet lika mellan makarna. Egendom som är enskild, genom exempelvis ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev, ska inte tas med i bodelningen.

Hur de bodelningsbara tillgångarna fördelas i praktiken – till exempel vem som får bilen eller bostaden – kan ni själva komma överens om, så länge det totala värdet delas lika. Om en av makarna får egendom över sin andel kan en ekonomisk utjämning göras genom en bodelningslikvid.

Bodelningen med anledning av skilsmässa följer en tydlig process som varierar beroende på om parterna är överens eller inte. Här är en översikt av de vanligaste stegen.

1. Ansökan om skilsmässa skickas in till tingsrätten. Tingsrätten beslutar om ni ska ha betänketid eller inte. Om det finns barn under 16 år, om endast en part begär skilsmässa eller om betänketid begärs, följer minimum sex månaders betänketid.

Viktigt att begära fullföljd: Domstolen kommer inte automatiskt fullborda skilsmässan när betänketiden löpt ut, utan ni behöver själva begära fullföljd inom 12 månader från att ansökan om skilsmässa gavs in till tingsrätten. Om ingen begäran om fullföljd ges in kommer domstolen tolka det som att ni vill fortsätta vara gifta. Begäran ska upprättas skriftligt och kan skickas in till tingsrätten tidigast när sex månader har gått.

2. Egendom kartläggs: Makarna listar sina tillgångar och skulder. Endast giftorättsgods ingår i bodelningen, inte enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, gåva eller testamente.

3. Egendomen värderas: När den bodelningsbara egendomen har identifierats ska den värderas. Värderingstidpunkten skiljer sig åt beroende på typ av tillgång. Som utgångpunkt krävs en extern värderare avseende fastighet, bostadsrätt och företag, etc.

4. Skulder dras av för respektive makes tillgångar innan fördelning. Varje make ansvarar för sina egna skulder.

5. Lottläggning – vem får vad? Makarna bestämmer själva hur tillgångarna och skulderna ska fördelas. Huvudregeln enligt lag är att makarnas gemensamma tillgångar, med avdrag för skulder, ska delas lika mellan makarna.

Den som har störst behov av till exempel bostaden kan få den på sin lott, men det krävs att det är en rimlig och praktiskt möjlig lösning

6. Bodelningslikvid: Om en av makarna får egendom till ett större värde på sin lott än hen har rätt till, kan en ekonomisk utjämning i form av en bodelningslikvid betalas till den andra parten för att uppnå rättvisa.

6. Bodelningsavtal: Ett skriftligt bodelningsavtal ska upprättas som ett kvitto på fördelningen av tillgångar och skulder. Bodelningsavtalet påvisar att bodelningen är avslutad och att samtliga ekonomiska mellanhavanden är hanterade. Detta underlättar framtida ärenden, exempelvis vid övertagande av bostad eller lån.

Bodelningsavtalet har vissa formella krav, det allra bästa är att ta hjälp av en jurist för att avtalet ska bli giltigt och komplett.

Tiden för genomförandet av en bodelning beror på situationens komplexitet och hur överens parterna är. I vissa fall går bodelningen snabbt, medan det i andra fall är en mer tidskrävande process.

Om båda parter är överens kan processen vara klar inom 1-3 månader.
Vid oenighet kan bodelningen ta upp mot ett år eller längre, särskilt om bodelningen behöver avgöras av en bodelningsförrättare eller domstol.

Det är vanligt att makar gör en bodelning för att reglera ägandet av en bostad, omstrukturera lån eller om en av parterna vill skydda tillgångar inför framtiden. Det kan handla om bodelning av samtliga tillgångar i ett äktenskap eller om partiell bodelning där endast utvalda tillgångar – exempelvis en fastighet eller ett företag – omfattas.

Först görs en anmälan om bodelning till Skatteverket. Den ska vara undertecknad av båda makarna och skickas in i original. När anmälan är registrerad upprättas ett bodelningsavtal som anger hur tillgångarna ska fördelas. Det är frivilligt att registrera bodelningsavtalet, men det rekommenderas som ett bevis vid framtida frågor eller juridiska ärenden.

• Vid äktenskap: Om den avlidne var gift och makarna hade giftorättsgods ska en bodelning alltid göras innan arvet fördelas. Det kan påverka hur mycket efterlevande make/maka respektive arvingar har rätt till.

• Vid samboförhållande: En bodelning görs om den efterlevande sambon begär det. Endast gemensam bostad och gemensamt bohag som införskaffats för gemensamt bruk ingår. Utan bodelning riskerar sambon att förlora rätten till bostaden.

• Vid testamente eller äktenskapsförord: Testamentets och äktenskapsförordets villkor kan påverka bodelningen. Det är viktigt att det hanteras korrekt så att testatorns önskemål respekteras och att fördelningen blir rättvis.

• Vid barn och särkullbarn: Om den avlidne har barn påverkar det hur arvet fördelas efter bodelningen. Särkullbarn – alltså barn utanför det aktuella äktenskapet – har rätt att få ut sitt arv direkt, vilket kan minska efterlevande makes del av arvet. En korrekt bodelning är särskilt viktig i dessa fall för att undvika konflikter och säkerställa att lagen följs.

1. Kartläggning av tillgångar och skulder: All egendom dokumenteras och värderas. Det gäller såväl fastigheter, bankmedel som personliga tillhörigheter.

2. Bedömning av vad som ska ingå: I ett äktenskap ingår giftorättsgods, i ett samboförhållande samboegendom. Enskild egendom enligt avtal ska hållas utanför.

3. Upprättande av bodelningsavtal: Parterna enas om en fördelning och dokumenterar det skriftligt. Avtalet visar att bodelningen är genomförd.

4. Genomförande av bodelningen: Bodelningen blir underlag för det kommande arvskiftet.

• Bouppteckningsförrättning hålls senast tre månader efter dödsfallet.
• Bouppteckningen skickas till Skatteverket inom en månad efter förrättningen.
• Bodelningen görs innan arvskiftet.